Halmtakslada 

Under tegel finns rester av ett halmtak. 

Halmtak Sörbäck Lada i Folkärna Foto Karl-Erik Forsslund 1930–31 Källa Lars Östlund

Halmtak i Folkärna

Vi alla förknippar halm och vasstak med södra Sverige och inte med mellan- och norra- Sverige.
Men här tar vi fel. Så när jag ”upptäckte” att Ollas gården faktiskt har 2 halmtak dels en loge som är sammanbyggd med ladugården och en liten timrad hölada vid våtmarken så började mina funderingar. Då jag inte är på gården så bor jag i Skåne och där finns naturligtvis mycket mer kunskap om halmtak. Fick tag på info om att det fanns en avhandling om halmtakstyper i Sverige skriven av Sigurd Erixon i Folk Liv 1948–1949. Lånade ett exemplar på Lunds universitetsbibliotek och mycket riktig så fanns här en beskrivning på halmtaktyper indelade i södra- mellan- nordsvenska halmtak. 

Här fanns otroligt nog faktiskt en teckning på ett mellansvenskt halmtak från Folkärna och Brillingsnäs. 

Tog då kontakt Lars Östlund som har fotokopior av fotografen Karl-Erik Forsslund som 1930–31 tagit bifogade bilder. Originalen finns på Dalarnas Museum. Här ser vi mångfalden av olika tak samt att det naturligtvis funnits många olika typer av tak. Innan taktegel kom så tog man vad som fanns tillgängligt. 

Även Klas Englund kunde bidra med information från lagaskifte 1861 att där det finns beskrivet att gården har halmtak. Stort tack till Lars och Klas. Mycket uppskattat. 

Detta gav mig naturligtvis en kick att återskapa halm yttertaket på den lada som i alla fall måste renoveras innan den förstördes helt. Vi har nu tagit fram en lösning med Sten Nilsson halmtaksläggare från Laholm samt också lyckats övertyga Länsstyrelsen i Dalarna om att återskapa taket.

Vi jobbar för fullt på att i samband med renoveringen hålla en kurs i halmtaks läggning. Viktigt att kunskapen bevaras. Information kommer så fort upplägg är klart. 

Här kommer naturligtvis också rågen in som vi odlat under året på Ollas och som vi skördat med självbindare och som vi hoppas kunna använda som takhalm. Om kvalitet håller. 

Härlig utmaning och igen ett bra exempel på hur en självförsörjande gård fungerade förr.
Kanske kan vi lära något av detta.  Ytterligare bra exempel på varför Ollas måste bevaras. 

Foto på Halmtak och andra naturtak i Folkärna och Grytnäs

Foto Karl-Erik Forsslund 1930–31 Källa Lars Östlund

Mellansvenskt halmtak från Brillingenäs i Folkärna som kommer vara förlaga till halmtak

Plan Renovering lada

Lada lyfts upp, marken görs i ordning med frånlut och tillrättade grundstenar på bärande material.Byte av cirka 100 löpmeter timmerstock (varav 10 stockar på den bakre gavel är i så pass dåligt skick vilket gör att det blir så många lpm timmer som måste bytas ut) 
Nya golvbjälkar och nytt golv 
Montering av ställning kring hela byggnaden, demontering av tegel, läkt och vindskivor. 
Renovering av befintlig lucka, ev. tillverkning av ny 
Borstning och rödfärgning av ladan med Falu ljus slamfärg.

Läggning av nytt halmtak enl. Mellansvenskt halmtak.