En unik samling av kulturspannmål, entusiasm och mångfald

Ollasgården tonar upp sig in till Dalälven i Bäsinge. Där har den sett dagar komma och gå sedan 1600-talet. Entusiasten Sven-Erik Eriksson är nionde generationen att förvalta gården och just den här dagen i augusti hade han bjudit in för att visa upp gården och erbjuda en fältvandring bland kulturspannmål och kulturarvet på gården. 

Intresset för kulturspannmål växer i Dalarna och det var många entusiaster och andra intresserade som tagit sig till Folkärna för att ta del av dagens program. 

På plats fanns också experten inom kulturspannmål- Hans Larsson från föreningen Allkorn. Under fältvandringen berättade han bland annat om kulturspannmålens unika egenskaper, historien bakom och diskuterade konkreta tips och råd med odlarna.

En skattgömma var starten                

På en av logarna hade Sven-Eriks föregångare hängt upp några jutesäckar på ett rep för att undfly råttorna. Ingen vet riktigt när säckarna hängdes upp, men jordbruket upphörde på gården 1947, så de har åtminstone hängt där sedan dess.

En dag upptäckte Sven-Erik att repet brustit och säckarna hamnat på golvet i ladan. När han kikade närmare visade det sig att några spannmålskärnor lirkat sig fast i väven på jutesäckarna. Hans nyfikenhet fick honom att testa att sätta ner dem i jorden för att se om de skulle gro. De hade fortfarande livskraft och året därpå växte 10-talet plantor av vad som visade sig vara speltvete. Under ett par års tid har han sedan arbetat vidare med att föröka upp sorten som fått namnet Folkärna Speltvete efter platsen där de hittades. På fältvandringen kunde skådas ett fält med mognande spannmål av just den här sorten - En skatt från en svunnen tid som nu stod i full axgång.

Nya tider kan kräva gamla grepp

Vi står inför ett föränderligt klimat som ställer nya krav på odling och livsmedelsproduktion. För att vi i snar framtid ska kunna producera och försörja oss med livsmedel krävs det att vi värnar våra jordar, ser över vilka sorter vi odlar och hur vi bedriver jordbruket. Kultursorterna av spannmål visar sig i flera studier ha ett högre näringsinnehåll av både protein och mineraler jämfört med nyare typer. De har också ett annat växtsätt där de långa stråna bland annat gör att axen kommer längre från marken och gör dem mindre utsatta för bland annat mögelangrepp. Deras rotsystem blir också djupare och de sägs därför få bättre möjlighet att plocka upp mineraler och andra spårämnen som bidrar till spannmålets näringsinnehåll. Mjölet får unika bakegenskaper bland annat tack vare en annan struktur på glutenet. Glutenet testas genom ett så kallat sträck-test där mätningar görs på hur länge glutentrådarna kan sträckas innan de brister. Vid dessa test har det visats sig att lantsorters gluten brister inom några få sekunder medan vissa av de moderna sorterna kan sträckas i flera minuter innan glutentrådarna brister.

Helt unik odling

På Ollas hade en demonstrationsodling anlagts med flera olika spannmålssorter. Ett fält med Folkärna speltvete, ett med Fulltofta råg samt 20-talet parceller med olika varianter av Lantvete Dalarna. Dalavetet odlades rikligt i södra Dalarna kring 1920-talet och blev i och med sin tidighet sedan använd i växtförädlingen och lade grunden för de tidiga sorterna av dagens vårveten. Efter det har de ursprungliga sorterna minskat i omfattning, spritts och blivit väldigt olika i sina utföranden.

Hans Larsson från föreningen Allkorn höll föredrag längs med vandringen som tog oss mellan de olika spannmålen. ” Det här är helt unikt att samla ihop så här många typer av Dalavete på en plats. Det har aldrig gjorts förut” sa Hans hänfört. Tanken är nu att tröska och analysera utfallet och dra slutsatser kring testodlingen.

Bevarad kultur                

På gården bevaras även andra kulturvärden för framtiden. En smedja har renoverats och åter tagits i bruk. Under dagens fältvandring kunde vi beskåda tillverkning av haspar och gångjärn. Gården har också en fungerande bagarstuga och en rökbastu som renoverats med varsam hand enligt dåtidens byggnadsteknik. Intill gården har en våtmark anlagts längs med Dalälvens kant. Här trivs både djur och människor.  

Sven-Erik värnar om att kunna göra detta kulturarv tillgängligt för allmänheten – en kulturskatt för nutid och framtid.  

Författare: Ann Eriksson Länsstyrelsen Dalarna 

Enheten för landsbygd, mark och företagsutveckling

Ann.w.eriksson@lansstyrelsen.se Telefon 010 225 03 84