Om gården

I mitten av 1800-talet fanns ett tiotal stora gårdar i byn. Ollas var en av dessa vars gårdsbild inte ändrats i någon större utsträckning sedan Laga skiftet avslutades 1894. Dock byggdes ett nytt bostadshus i början av 1900-talet på samma plats som det tidigare. Gårdens marker har hållits intakta förutom att delar av skogen sålts av. Idag består fastigheten Bäsinge 18:1 av fyra skiften. Det största skiftet, med flest byggnader, består i huvudsak av åker och betesmark. Två skiften finns med blandad åker, äng och skog. Det fjärde skiftet är skogsmark. Jordbruket på gården lades ned 1974. Åkermarken har sedan dess varit utarrenderad.

Ollas, välhållen gård med lång hävd

Ollas har varit i Sven Erik Erikssons släkt sedan 1600-talet. Gårdens byggnader, åkermark och hagar utgör en välbevarad historisk enhet med lång hävd. Gårdens historia sträcker sig tillbaka till 1600-talet med ett kontinuerligt jordbruk fram till modern tid. Gårdsmiljön präglas fortfarande av det en gång aktiva jordbruket. Gården har idag 20 hektar åker- och ängsmark och en lika stor areal skog. Ollas består av flera sammanhållna mangårds- och ekonomibyggnader. Smedjan och rökbastun är på grund av brandrisken placerade ett stycke från gården i sluttningen ned mot sjön. Lador är placerade på åkermarkerna. Det är en välbevarad äldre gårdsmiljö som undgått ombyggnader och moderniseringar i sen tid. Redskap och verktyg finns kvar i ekonomibyggnaderna och vittnar om hur det var att driva jordbruk innan det moderniserades under 1900-talets första årtionden.

Gårdens byggnader är del av kulturlandskapet

Sven Eriks mål för de närmaste åren är att ha genomfört översyn och renovering av smedjan, rökbastun, samt två lador mot sjösidan. Renoveringen görs i syfte att långsiktigt säkerställa byggnaderna som värdefulla inslag i gårdsmiljön och kultur-landskapet. Gårdens bagarstuga, är redan renoverad och färdig att brukas också som sommarboende. Bagarstugan var tidigare brygghus och är troligen den äldsta byggnaden på gården. Husgrunden av huggen sten tyder på att den kan vara från 1700-talet. Här kan olika aktiviteter genomföras. Knäckebröd bakades naturligtvis men även surdegsbröd i bakugnen. Med mjöl från gårdens eget ekologiskt odlade kulturspannmål. Efter bygdens egna traditionella recept. Se mer under Bakning i vedeldad ugn (ollasgaarden.se)
Smideskonst och speciellt hästsko smide har lång tradition i Folkarebygden. Varje gård med självaktning skulle ha en egen smedja. Där tillverkades och reparerades allt smide som behövdes för gårdens verktyg och redskap, även gårdens spik. Under 1800-talet var specialiteten i Folkärna socken att smida hästskor och hästskosöm. Storskaliga leveranser gjordes från Folkärna till bland annat Kungliga Hovstallet och Veterinärinstitutet (sedermera Veterinärhögskolan), samt till kavalleri- och artilleriregementen i Stockholm. En viss Abraham Larsson, utnämnd till Kunglig hovleverantör (mäster- och storsmed) organiserade detta med hjälp av gårdarna i Folkärna. Ollas var en av de 80 smedjor som han hade som lego-leverantörer. Se Smedjan (ollasgaarden.se)

Den gamla rökbastun/linbastun har huvudsakligen använts för att torka lin för linberedning men även för att röka kött och fisk. Fisket (gädda) var rikligt i den nära 30 meter djupa Bäsingen. Byggnaden är avlång, med ingång från ena gaveln. Genom ett litet förrum kommer man in i själva bastun. Det är lågt till tak och mitt på jordgolvet är en eldstad uppmurad. Skorsten saknas och röken går istället ut genom små fyrkantiga hål i väggarna. Längs båda långsidorna finns i midjehöjd de lavar, där linhalmen lades till tork. Varmrökbastun (ollasgaarden.se)

Renovering av smedja och rökbastu genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Dalarna under 2021. Nu jobbar vi på att visa upp de gamla hantverken igen.

Arbete pågår nu för renovering av två lador under 2022. Byggnaderna består av en timmerlada (med halmtak) och en brädlada som använts för tillfällig förvaring av hö eller sjö-slåtter. Byggnaderna ligger ner mot sjön i anslutning till den nyanlagda våtmark Se Halmtak timrad lada våtmark (ollasgaarden.se) samt Planklada våtmark (ollasgaarden.se)

Livet på Ollas

Hur levde man på Ollas under 1800 talet?

Vi har hittade något födomålskontrakt på gården. Björn min son undrade vad det var.

Det var dåtidens pensionssystem, säkert inte alltid lätt att leva upp till... Här kommer en transkribering, med moderniserad stavning, av ett av kontrakten från den gode Klas Englund:

Köpe och födomålskontrakt

Utom den köpeskilling stor 4125 riksdaler riksmynt jag utfäst mig betala sör den egendom som 20 skillingar 7 1/2 av mina föräldrar Anders Andersson och Stina Ersdotter i Bäsinge;

Så förbinder jag mig att ömt och sorgfälligt vårda, föda och kläda, och lämna dem i handpenningar årligen 30 Rdr (riksdaler riksmynt) till min far, och 20 Rdr till min mor, evad vi äro i sambröd eller åtskiljs; och efter deras död befordra dem till graven på min bekostnad, emot det att jag får mina föräldrars undantagna lösa egendom utom gångkläderna, utan vidare ersättning.

Men om emot all vår förmodan vi icke kunna leva i sambröd med varandra, så utfäster jag mig lämna dem i årligt födomål,

3 marker humle, ca 3 x 200 g
5 lispund vetemjöl,
5 tunnor råg, x 118 kg
1 tunna korn, x 104 kg
1 tunna havre, x 100 kg
3 tunnor potatis, x 100 kg
6 kappar salt, x 5 liter
3 lispund salt fisk, 7,5 kg
1 lispund torr fisk,
3 lispund fläsk,

en ett års gammal välgödd kalv till slakt, föda för 2 får jämte dess lamm till varje höst, vilken jämte ullen efter fåren tillfaller mina föräldrar, 1 kanna nysilad mjölk dagligen, land till utsättning av 4 kappar potatis, samt kål och rötter till fullt behov, och såning av 3 kannor linfrö att på väl tillredd och gödslad jord, häst och tjänliga åkdon till kyrka, kvarn och andra nödiga resor, torrt och nödigt bränsle hemkört och sönderhuggit, till boningsrum nedra kammaren i mangårds byggningen, ävensom tjänliga rum för kläder och matvaror, samt rättighet att begagna brygghus, bakugn och källare, vid endera av mina föräldrars död minskas föreskrivna födomål till hälften utom husrum och bränsle vilket bibehålles lika till bägges död.

Och till säkerhet för detta kontrakts uppfyllande lämnas mina föräldrars rättighet att utan mitt vidare hörande söka och erhålla laga inteckning uti den av mig nu inköpta egendomen i Bäsinge som räntar i soldatårspengar 20 skillingar 7 1/2 Rdr och till framtida säkerhet och efterrättelse hava vi låtit författa 2ne likalydande exemplar, och ett vardera till oss tagit, som skedde i Bäsinge den 4 november 1863.

Erik Andersson

vittnar

Erik Jansson Jularbo

Anders Ersson i Bäsinge

Häfte om klicka på länk.

Produktion: Texter: Bengt-Göran Carlsson/OrdBildarna och Sven Erik Eriksson Källa om Ollas och Bäsinge by: 1:e antikvarie Jan Karlsson, Uppsala och lokalhistoriker Klas Englund.
Grafisk form: Louise Persson, Swelo Mediaproduktion Swelo Mediaproduktion
Tryck: Litografen i Vinslöv, juli 2021 Tryckeriet | Litografen
Spridningstillstånd för flygfoto på sidan 1 och 2 av fastigheten Avesta Bäsinge 18:1 LM2021/016182

Häfte som finns att köpa om intresse finns

Ollas Erik

Min föregångare och den sista riktiga bonden

Nionde generation på Ollas

Sven Erik Eriksson är född och uppvuxen i Folkärna socken. På 1970-talet lämnade han hembygden för arbete i Tyskland och andra länder. Hemkommen till Sverige blev det arbete inom bioteknik, förpacknings-teknik och logistik. Under många år bosatt i Helsingborg för att i början av 2000-talet hamna i Shanghai i Kina där han startade ett eget företag. Det var i mötet med den uråldriga kinesiska kulturen som tankarna tog form kring hembygden och det egna kulturarvet. 2010 tog Sven Erik över Ollas, släktgården i Bäsinge. Sven Eriks kusin Anne-Marie Eriksson Boivie, som bor på gården, har behållit den som den är. Med tacksamhet har Sven Erik därmed fått möjlighet att utveckla gården till en kulturhistorisk mötesplats.

"Våren 2016 brast ett rep i Sven Erik Erikssons lada på gården Ollas i Dalarna. Ner föll ett antal jutesäckar som skulle visa sig innehålla ett fynd med över 40 år på nacken."

När Sven Erik Eriksson under perioden 2005–2013 bodde och arbetade i Shanghai överväldigades han ofta av den rika kultur som platsen ständigt uppvisade. Han började så sakteliga att fundera på Sveriges kultur. – Jag tänkte ofta på hur mycket kultur vi har i Sverige som vi inte tar hand om. Jag kände att jag ville börja göra något för mig själv som också hade koppling till min egen kultur. Intresset riktades mot att börja baka – något jag hade gjort tidigare med tappat bort längs vägen, säger Sven Erik. Sagt och gjort, Sven Erik tog upp sitt gamla intresse och började gå kurser i att baka bröd. I samband med detta blev han tipsad om Allkorn och hamnade till sist på ett Allkorn-möte där han hörde Kerstin Fredlund prata om bland annat aktivering av spannmål.

Det var då intresset för surdeg och kultursorter tog fart. Ytterligare ett led i utforskningen av den egna kulturen kom i och med att Sven Erik 2010 tog över gården Ollas som ligger vid Dalälvens inlopp till sjön Bäsinge och har varit i hans släkt sedan 1600-talet. På gården blåste han liv i bakstugan som stått orörd sedan 1930-talet. –

Gårdens sista aktiva bonde var min farbror Erik som slutade 1974.
Höjdpunkten för Ollas var under 1930-talet och sedan dess har tiden mer eller mindre stått stilla på gården. Ollas är ett kulturarv med en fantastisk gårdsmiljö och en plats där vi kan komma i kontakt med det bondesamhälle vi alla kommer från, säger Sven Erik.
När Sven Erik tog över gården 2010 hade han ingen aning om att det i ladans tak hängde ett fynd och bidade sin tid.
Men så en dag våren 2016 gick ett rep av och ner trillade ett 50-tal jutesäckar som farbror Erik hade hängt upp i taket eftersom han ansåg att säckarna var värdefulla och skulle sparas.
Vad han däremot inte hade tänkt på var att de innehöll överbliven säd som nu trillade ut.
– Jag upplevde det nästan som en signal till mig. Tack vare min kontakt med Allkorn och mitt nyvunna intresse för bakning insåg jag att fröna kunde vara värda att ta hand om. Jag skakade ut dem och petade ner dem i jorden. Jag visste inte vad jag gjorde utan jag bara stoppade dem rätt ner i en pallkrage utan att ens förgro dem. Men de växte!
Tio plantor kom upp. Jag hade sedan tidigare kontakt med Hans Larsson som hade sagt till mig att de nog inte skulle gro eftersom de var så gamla. När Hans sen fick reda på att de hade kommit upp frågade han vad jag hade gjort egentligen. ”Ja, jag har nog inte riktigt lyssnat på dig”, svarade jag då, berättar Sven Erik. Det som kom upp visade sig vara speltvete och det döptes sedermera till Folkärna eftersom Bäsinge by som Ollas ligger i är en del av Folkärna socken.
Folkärna kan läsas som ’folk vid ärna’ och ärna i sin tur betyder strand. Ordet betyder med andra ord ’samlingsplats för folk vid Bäsinges strand’. För den som är intresserad av ytterligare detaljer uttalas namnet som ’fåll-tjärna’ med betoning.

Text: Rebecca Öhnfeldt ur Mångfald nr 5

Ring 070 538 07 17 om ni vill besöka gården